LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP

 

Livsåskådningskunskapen vilar på en tvärvetenskaplig grund. Förutom filosofi utnyttjar den

humanistiska vetenskaper, samhällsvetenskaper och kulturvetenskaper. I livsåskådningskunskapen ses människorna som naturliga, medvetna och kulturella aktörer som skapar och reproducerar betydelser i inbördes växelverkan. Olika livsåskådningar och mänskliga handlingssätt skall ses som resultatet av en interaktion mellan individer, samfund och traditioner.

 

Livsåskådningskunskapen bygger på en människosyn som betonar människornas möjlighet att leva fria och jämlika, aktiva och målmedvetna. I undervisningen betonas också människans förmåga att undersöka världen och vidga sin kunskap om den samt att i samverkan med andra medvetet styra sitt liv. Från dessa utgångspunkter skall läroämnet hjälpa de studerande att utforma sin livsåskådning och identitet samt att gestalta sina ideal och sina handlingsmönster för ett socialt gott liv.

 

Livsåskådningskunskapen skall genom reflektion och samtal öka de studerandes allmänbildning beträffande kultur och livsåskådningar. Samtidigt utvecklas deras praktiska omdöme och känsla för situationen, deras etiska sinnelag och tolerans samt deras förmåga att diskutera, lyssna och uttrycka sig. En säkrare förmåga att se och bedöma olika livsåskådningar utgör nyckeln till ett gott liv både individuellt och socialt.

 

Mål för undervisningen

Målen för undervisningen i livsåskådningskunskap är att stödja de studerande i deras strävan att

	bygga upp sin identitet och livsåskådning
	bredda sin kulturella allmänbildning och kunskap om olika livsåskådningar
	utveckla sin omdömes- och handlingsförmåga
	tillägna sig principerna för mänskliga rättigheter, positiv pluralism, samhällelig och global rättvisa och hållbar utveckling.

 

Bedömning

 

I livsåskådningskunskapen bedöms förutom hur de studerande tillägnat sig faktakunskaper hur deras förmåga att förstå livsåskådningsfrågor utvecklas och deras förmåga att uttrycka sig mångsidigt, skickligt och kreativt. Livsåskådningsfrågor är ofta personliga, men underlaget för reflektionerna kring dem utgörs av de intellektuella dygderna: kritiskt tänkande, konsekvens, entydighet och systematik. I bedömningen och beskrivningen av olika livsåskådningar, värderingar och föreställningar uppskattas tolerans samt förmågan att beakta olika synvinklar och andras synsätt.

 

OBLIGATORISKA KURSER

 

Ett gott liv (LK 1)

 

Under kursen reflekterar man över vad ett gott liv är, vilka element identiteten och ett individuellt liv består av och vilka möjligheter människan har att eftersträva ett gott liv.

 

MÅL

Kursens mål är att de studerande skall

	stärka sin förmåga att binda sig vid de moraliska principer de väljer och sin vilja att verka i samklang med sina värderingar
	bli mera beredda och villiga att bry sig om och ta ansvar för sig själva, för andra människor, för samhället och för naturen
	utveckla sin förmåga att se helheter i en allt komplexare värld och på detta sätt förbättra sin förmåga att bygga upp en egen identitet och livsåskådning
	lära sig att bedöma påståenden om trosföreställningar och livsåskådningar utveckla sin förmåga att uttrycka sin identitet och livsåskådning och sina känslor och uppfattningar i anslutning till dem tolerant, logiskt och kreativt.

 

CENTRALT INNEHÅLL

	grundläggande begrepp: livsåskådning, livsåskådningskunskap, ett gott liv, jaget, identiteten ett gott liv: människans grundläggande behov, världsliga och religiösa modeller för ett gott liv
	de grundläggande frågorna om människans existens som individ: den fria viljan och valsituationer, födsel och död, optimism, pessimism och realism
	livskompetens: individens möjligheter att påverka sitt liv; arvsanlagens och miljöns betydelse
	utformningen av identiteten under människans levnadslopp och etiska avgöranden i olika levnadsskeden
	ett individuellt liv tidigare och i våra dagars mångfasetterade samhälle
	uppfattningar om dygder och laster förr och nu och deras samband med livsstilar och vanor

 

2. Världsbilden (LK 2)

 

Under kursen diskuteras uppkomsten av en världsbild och skillnaderna mellan olika världsbilder. De studerande skall göra sig förtrogna med olika sätt att begreppsligt gestalta världen och med den roll som kunskapen och olika samhällsinstitutioner spelar i detta.

 

MÅL

Kursens mål är att de studerande skall

	lära känna historiskt betydelsefulla och nu aktuella världsbilder och få mer kunskap om de trossystem som ligger bakom dem
	lära sig att fråga efter och bedöma de argument som ligger bakom påståenden och trossystem
	utveckla sin förståelse av olika institutioners betydelse när det gäller att utforma och förmedla en världsbild
	kunna strukturera en egen världsbild samtidigt som de är öppna för en meningsfull diskussion.

 

CENTRALT INNEHÅLL

	begreppen världsbild, världsåskådning och livsåskådning och deras inbördes förhållande
	strukturen hos en världsbild och dess kärnfrågor: uppfattningar om människan, samhället, kulturen och naturen samt om verklighetens beskaffenhet
	världsliga och religiösa åskådningar som grund för världsbilden: gränsdragningen mellan vetenskaper, kvasivetenskaper och religioner
	skolan, medierna och konsten som skapare och förmedlare av världsbilden
	omvälvningar och brytningar i den västerländska världsbilden
	våra erfarenheters, vardagsuppfattningars och föreställningars uppkomst och tillförlitlighet
	rationell bedömning av världsbilder och kunskapskällor

 

3. Individen och samhället (LK 3)

 

Under kursen diskuteras individen, gemenskapen, samhället och växelverkan mellan

människor. De studerande skall göra sig förtrogna med hur rättvisa, mänskliga rättigheter

och demokrati förverkligas.

 

MÅL

Kursens mål är att de studerande skall

	förstå gemenskapens betydelse för mänskligheten och den personliga identiteten
	lära sig att iaktta sin position som individ i en gemenskap och i ett samhälle, som medborgare i en stat och som aktör i ett ekonomiskt system lära sig att bedöma den verksamhet som individer, grupper och institutioner bedriver som en del av maktutövningen i samhället
	lära sig att bedöma politiska mål och medel och öka sin förmåga och vilja till konstruktivt samhälleligt engagemang
	förstå de mänskliga rättigheternas, demokratins och rättvisans betydelse för ett bra samhälle och för framtiden.

 

CENTRALT INNEHÅLL

	människan som en social varelse, växelverkan mellan individerna och gemenskapen, det privata och det offentliga
	begreppet makt, olika former av makt och maktstrukturer samt möjligheter att påverka
	olika teorier om hur samhället är uppbyggt och om hur det förändras
	en god medborgare som finländare, europé och världsmedborgare
	de mänskliga rättigheterna och deras historia
	politiska ideal, ideologier, utopier och olika former av demokrati
	rättvisan som en samhällelig, global och ekologisk fråga

 

FÖRDJUPADE KURSER

 

4. Det kulturella arvet och identiteten (LK 4)

 

Under kursen behandlas det kulturella arvet som utgångspunkt för ett gott liv och som mått

på ett sådant samt som en företeelse som är stadd i oavbruten utveckling och förändring.

De studerande skall göra sig förtrogna med den kulturella mångfalden i världen och i våra

dagars finländska samhälle.

 

MÅL

Kursens mål är att de studerande skall

	lära sig förstå kulturen som en mänsklig verksamhet baserad på betydelser
	bekanta sig med olika kulturtraditioner och de levnadssätt som ansluter sig till dem
	utveckla sin förmåga att bedöma människornas uppfattningar och handlingar i förhållande till deras värderingar och trossystem
	lära sig tolerans gentemot olika övertygelser och identitetsval
	göra sig förtrogna med uttryck för den finländska identiteten
	förstå de människorättsliga dimensionerna i rasism, främlingshat och diskriminering.

 

CENTRALT INNEHÅLL

	kulturens betydelse förr och nu
	identitet, etnisk börd och kulturarv
	samiska, finländska och europeiska kulturdrag och deras betydelse i dag
	inbördes växelverkan mellan kulturer och civilisationer
	etnisk och kulturell mångfald i Finland och i världen
	livet i ett pluralistiskt samhälle
	etnocentricitet samt rasismens och toleransens historia

 

5. Olika sätt att förklara världen i livsåskådningstraditionen (LK 5)

 

Under kursen begrundas olika sätt att förklara världen enligt mytiska traditioner, religiösa

traditioner och livsåskådningstraditioner. De studerande skall göra sig förtrogna med olika

världsåskådningars uppkomst, historia och med forskningen om dem.

 

MÅL

Kursens mål är att de studerande skall

	utveckla sin förmåga att bedöma skillnader och likheter i uppfattningar och trossystem
	lära sig att bedöma påståenden om föreställningar och livsåskådningar
	känna till viktiga trossystem och livsåskådningsmönster i olika kulturer och utöka sin kunskap om bakgrunden till dem och om hur de sprids i våra dagar
	förstå hur myter och religiösa uppfattningar har uppkommit och inse deras betydelse i våra dagar som förklaringar till företeelserna i världen
	lära sig att förstå hur världen förklarats och gestaltats i den europeiska kulturtraditionen.

 

CENTRALT INNEHÅLL

	mytiska förklaringar om världen förr och nu
	religionens och religiositetens väsen
	sociologisk, moralisk, antropologisk och psykologisk religionskritik
	ateism och agnosticism
	den sekulära humanismens och fritänkandets historia och inriktningar i våra dagar
	humanismen och kristendomen som grundläggande ideologiska strömningar i västerlandet