Ofta förekommande frågor om filosofi- och livåskådnings-undervisningen (OFF)

Filosofi:

·     Hur många är filosofikursernas antal?

·     Kan man studera filosofi i grundskola?

Livsåskådningskunskap (LK):

·     Hur många är livsåskådningstimmarnas antal?

·     Vilka får studera livsåskådning?

·     Hur definieras religionssamfund i skollagen?

·     Varför får inte den studerande själv eller föräldrarna välja någondera, religions- eller LK-undervisning?

·     Får gymnasisterna välja vilkendera de studerar: religion eller LK?

·     Kan en gymnasist själv bestämma om han eller hon skall höra till kyrkan eller ej?

·     Hur definieras den rätta undervisningsgruppen?

·     Måste LK-elever delta i skolans kyrkobesök eller morgonsamlingar med religiöst innehåll?

·     Vilka får undervisa livsåskådning?

·     Får en religionslärare undervisa livsåskådning?

·     Får en LK-lärare undervisa religion?

·     Kan det i skolan finnas en religions- och filosofilärartjänst?

·     Kan det i skolan finnas en religions- och livsåskådningslärartjänst?

·     Måste LK-lärare delta i kyrkobesök eller hålla morgonsamlingar?

Filosofia:

Hur många är filosofikursernas antal?

· I gymnasiet är filosofikursernas antal enligt den nationella läroplanen tre, en obligatorisk kurs och två fördjupade kurser. Skolan kan dock erbjuda kurser utöver dessa tre. Den obligatoriska kursen är en introduktion i filosofi, av de fördjupade kurserna är den ena en kurs i etik och den andra en kurs i metafysik och kunskapsteori.

Kan man studera filosofi i grundskolan?

·     I grundskolan kan man erbjuda undervisning i filosofi i form av tillvalskurser

Livsåskådningskunskap (LK):

Hur många är livsåskådningstimmarnas antal?

·     I den grundläggande utbildningen studeras livsåskådning sammanlagt 6 årsveckotimmar i årskurserna 1-5 och i årskurserna 6-9 sammanlagt 5 årsveckotimmar, tillsammans 11 årsveckotimmar. Antalet är detsamma, men kan fördelas olika på olika årskurser, eftersom övergången från lågstadium till högstadium är mellan årskurserna 5 och 6. I gymnasiet är de nationellt fastslagna kurserna fem, tre obligatoriska och två fördjupade.

Vilka får studera livsåskådning?

·     Livsåskådning är avsett för elever som inte har en religiös åskådning. I undervisningen får enbart elever som inte hör till något registrerat religionssamfund delta. Det att eleven i fråga är inskriven i civilregistret är i sig ingen garanti för att han eller hon inte dessutom hör till något religionssamfund. Utöver detta får de elever, för vilka det inte ordnas undervisning i den egna religionen, delta i livsåskådningsundervisningen på vårdnadshavarens begäran. (Undervisning i den egna religionen ordnas enbart på vårdnadshavarens begäran, så ifall vårdnadshavaren inte begär att det ordnas det inte för ifrågavarande elev, varpå eleven kan delta i LK-undervisningen ifall vårdnadshavaren så önskar.)

Hur definieras religionssamfund i skollagen?

·     I kulturutskottets utlåtande från år 1982 (KuUB 18§) sägs följande ”Såsom i detta moment avsedda religionssamfund betraktar utskottet de religionssamfund som införts i undervisningsministeriets register över religiösa samfund och finländska religiösa föreningar som har en egen trosbekännelse.”

Varför får inte den studerande själv eller föräldrarna välja någondera, religions- eller LK-undervisning?

·     Detta är lagstadgat. I Lagen om grundläggande utbildning och Gymnasielagen sägs följande ”Om minst tre studerande, som inte hör till något religionssamfund, har befriats från religionsundervisningen, skall de undervisas i livsåskådnings-kunskap.” (GrUL 13§) (GyL, 9§).

Får gymnasisterna välja vilkendera de läser: religion eller livsåskådning?

·     Livsåskådningsundervisningens obligatoriska kurser får enbart de som inte hör till ett religionssamfund delta i. De fördjupade kurserna är öppna för alla. En studerande som läser religion kan välja fördjupade kurser i LK och foga dem till sin examen som tillämpade kurser. Likaså kan LK-elever välja fördjupade kurser i religion och foga dem till sin examen som tillämpade kurser.

Kan en gymnasist själv bestämma om han eller hon skall höra till kyrkan eller ej?

·     Föräldrarna beslutar om ett 0-14-årigt barns religiösa ställning. En 15-åring får träda ut ur kyrkan med föräldrarnas tillstånd. Först som 18-åring kan individen själv bestämma om sin religiösa ställning. En 12-åring kan dock inte mot sin egen vilja anslutas till ett religionssamfund eller anmälas ha utträtt ur ett religionssamfund som han eller hon dittills har varit medlem av. Ett barns religiösa ställning kan följaktligen vara annan än föräldrarnas.

Hur definieras den rätta undervisningsgruppen?

·     Undervisningsgruppen kännetecknas av följande:

o        Varje elev hänvisas av utbildningsanordnaren till rätt undervisningsgrupp, antingen till undervisning i den egna religionen eller livsåskådningsundervisning. Ev.lut. församlingsmedlemmar deltar i ev.lut. religionsundervisning, ortodoxa i ort. religionsundervisning och de som inte är medlemmar i något religionssamfund i livsåskådningsundervisning.

o        Ev.lut. religionsundervisning (skolans allmänna religionsundervisning) är öppen för alla, d.v.s. varje elev får på vårdnadshavarens begäran delta i denna. Först hänvisas dock varje elev till den undervisningsgrupp som enligt lag är den rätta, de som är missnöjda med detta beslut kan sedan anhålla om förflyttning till skolans allmänna religionsundervisning.

o        För de elever som faller utanför dessa tre grundalternativ måste undervisningsgruppen utredas skilt. De får delta i ev.lut. religionsundervisning liksom hittills. De kan anhålla om undervisning i den egna religionen, vilket ordnas för minst tre elever. Ifall undervisning i den egna religionen inte ordnas (eller ifall det inte begärs) kan de anhålla om undervisning i livsåskådningskunskap. Det är även möjligt för dem som inte är medlemmar i något religionssamfund att delta i sådan undervisning i den egna religionen, som på basen av fostran och den kulturella bakgrunden motsvarar hemmets åskådning. De kan även låta bli att anhålla om undervisning i den egna religionen, varpå det ordnas ersättande undervisning, d.v.s. elevens obligatoriska timantal fylls med någon meningsfull undervisning (t.ex. finska/svenska som andra språk, modersmål eller dyl.). Den ersättande undervisningen kan även utgöra deltagande i religionsundervisning som ordnas av det egna samfundet, men denna undervisning bedöms inte, utan fyller enbart det obligatoriska timantalet.

Måste LK-elever delta i skolans kyrkobesök eller morgonsamlingar med religiöst innehåll?

·     Nej. Grundlagen är på denna punkt entydig (11§): ”Ingen är skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning.” Gudstjänster, sjungande av psalmer och morgonsamlingar med religiöst inslag är utövande av religion. Samma lag gäller även elever som deltar i religionsundervisningen, d.v.s. de är inte heller skyldiga att delta i religionsutövning som strider mot deras övertygelse. Skolan skall informera om religiösa tillställningar. En enskild psalm eller motsvarande element av religionsutövning gör inte tillställningen som sådan religiös, som det måste informeras om. Man behöver inte heller delta i dylika enskilda tillfällen av religionsutövning.

Vilka får undervisa livsåskådning?

·     Skolan bör alltid sträva efter att få en formellt behörig lärare. En person som har avlagt universitetsstudier i livsåskådningskunskap har formell behörighet, oberoende av egen åskådning. Om en behörig lärare inte finns att få, måste man ge timmarna åt en obehörig person.

Får en religionslärare undervisa livsåskådning?

·     Ja. LK-läraren får vara medlem i ett religionssamfund.

Får en LK-lärare undervisa religion?

·     Alla lärare får undervisa samtliga åskådningsämnen. Ingen är längre skyldig att själv tillhöra det religionssamfund vars lära han eller hon undervisar. Läraren skall dock vara formellt behörig.

Kan det i skolan finnas en religions- och filosofilärartjänst?

·     Ja.

Kan det i skolan finnas en religions- och livsåskådningslärartjänst?

·     Ur skolans synvinkel är det inte trovärdigt att samma lärare undervisar alla olika alternativ. (I princip kunde samma lärare undervisa evangelisk-luthersk religion, livsåskådningskunskap, islam och ortodox religion samt bahai o.s.v. ifall behöriga lärare inte är tillgängliga.)

Måste LK-lärare delta i kyrkobesök eller hålla morgonsamlingar?

·     En lärare som inte hör till ett religionssamfund (oberoende av om han eller hon undervisar livsåskådning eller ej) är befriad från religionsutövning (kyrkobesök, morgonsamlingar med religiöst innehåll etc.), dock inte från att själv hålla morgonsamlingar.