




|
|
FILOSOFI
Det
filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten, det gestaltar världens
mångfald och människans verksamhet i den. Filosofins särdrag ligger i dess
sätt att strukturera problemen begreppsligt, rationellt och i diskuterande
form. Studierna i filosofi i gymnasiet skall stödja elevernas individuella
utveckling och främja den allmänna förmåga till inlärning och reflektion
som behövs i ett föränderligt och komplext samhälle. De temaområden som
studeras i filosofin är nödvändiga för att man skall förstå kulturarvet
och den nutida kulturen.
Filosofins
praktiska betydelse ligger i att de studerande lär sig att begreppsligt
strukturera frågor om värderingar, normer och betydelser. Studierna i
filosofi hjälper dem att se vilken betydelse olika slags kunskaper och
färdigheter har för individen och samhället. Som motvikt till
specialiserade kunskaper och färdigheter lär man sig genom filosofin att
gestalta större begreppshelheter och samband. Filosofin hjälper oss att se
hur olika uppfattningar om verkligheten, om värderingar och om normer på
olika vetenskapsområden och i olika tanketraditioner kan vara antingen
konsekventa och förenliga eller stå i konflikt med varandra. Filosofin
utvecklar omdömet.
Undervisningen i filosofi främjar kreativt och självständigt tänkande.
Filosofin erbjuder rikligt utrymme för de studerande att utforma sin
personliga uppfattning. Genom att sätta sig in i filosofiska grundfrågor
på vilka det inte finns enkla svar lär de sig att utforma och motivera
sina tankar och samtidigt att respektera andra väl grundade uppfattningar.
Genom att tillsammans fundera över och diskutera invecklade frågor
utvecklar de studerande självförtroendet; de börjar lita på sina egna
möjligheter att lösa även svåra problem. Studierna i filosofi hjälper dem
att mogna till aktiva, ansvarsfulla och toleranta medborgare.
Mål för
undervisningen
Målen
för undervisningen i filosofi är att de studerande skall
 |
lära sig gestalta
filosofiska problem och se olika tänkbara lösningar på dem |
 |
förmå strukturera
sina tankar begreppsligt i tal och skrift och identifiera påståenden och
motiveringar som stöder dem |
 |
begripa
motiveringarna för olika filosofiska uppfattningar och kunna diskutera
dem följdriktigt och förnuftigt |
 |
lära sig behärska
grundläggande allmänbildande fakta ur filosofins historia och nutida
strömningar och kunna relatera dem till samhälleliga och kulturella
företeelser. |
Bedömning
I
filosofin bedöms med vilken framgång de studerande tillägnat sig begrepp
och teorier samt hur väl de kan uttrycka egna filosofiska tankar. De
studerandes förhållande till filosofiska frågor är individuellt men som
grund för en filosofisk diskussion bör ligga tänkandets kognitiva dygder:
kritik, konsekvens, entydighet och systematik.
OBLIGATORISK KURS
1.
Introduktion i filosofiskt tänkande (FI 1)
MÅL
Kursens mål är att de studerande skall
 |
kunna gestalta
filosofiska problem och olika tänkbara lösningar på dem och förstå hur
man inom filosofin försöker strukturera verkligheten, kunskap,
verksamhet och värderingar begreppsligt |
 |
känna till olika
slags filosofiska, vetenskapliga och alldagliga uppfattningar om
verkligheten, uppfattningar om vår kunskap om den och om vårt handlande
i den |
 |
kunna se
skillnader mellan deskriptiva och normativa påståenden och kunna
motivera olika uppfattningar om det goda och det rätta. |
CENTRALT INNEHÅLL
 |
vad filosofi är,
de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska,
vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden
|
 |
filosofiska
grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och
materia, mellan frihet och tvång |
 |
grundläggande
filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de
förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap,
sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när
kunskapen utformas |
 |
förhållandet
mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen
rättvisa och frihet |
 |
det goda och det
rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som
styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och
andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott
liv och om lycka. |
FÖRDJUPADE
KURSER
2.
Filosofisk etik (FI 2)
MÅL
Kursens mål är att de studerande skall
 |
bli insatta i den
filosofiska etikens viktigaste problem, begrepp och teorier |
 |
kunna bedöma
livet och handlandet ur moraliska synvinklar och motivera sina omdömen
med etiska begrepp |
 |
förmå strukturera
sina egna moraliska avgöranden och motiveringar utgående från den
filosofiska etiken |
 |
lära sig ett
kritiskt förhållningssätt och tolerans såväl gentemot sig själv som
gentemot andra. |
CENTRALT INNEHÅLL
 |
tillämpande och
normativ etik angående moralfrågor samt metaetik grunden för olika
moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och
religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse |
 |
objektivitet och
subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska
grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar |
 |
grunderna för den
klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken filosofisk
etik och frågan om ett gott liv |
3. Kunskap
och verklighet i filosofin (FI 3)
MÅL
Kursens mål är att de studerande skall
 |
kunna gestalta
vad kunskap och vetande innebär i filosofi, i vetenskap och i dagligt
liv |
 |
kunna bedöma
hurdana bilder av verklighetens grundläggande väsen som uppstår i
filosofin, i vetenskap och i olika världsåskådningar |
 |
lära sig att
analysera och kritiskt bedöma tankeföreställningar och påståenden |
 |
lära sig att se
den vetenskapliga forskningens och härledningens natur. |
CENTRALT INNEHÅLL
 |
metafysikens
centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens
väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig,
humanistisk och praktisk kunskap |
 |
det sannas natur
och sanningsteorierna kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens
berättigande |
 |
att veta, förstå
och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig
kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap |
 |
den vetenskapliga
forskningens natur och metodiska grundbegrepp |
 |
grunderna i
argumentation och härledning |
4.
Samhällsfilosofi (FI 4)
MÅL
Kursens mål är att de studerande skall
 |
bli förtrogna med
de viktigaste begreppen och inriktningarna inom samhällsfilosofin |
 |
lära sig att
gestalta samhällets natur och de centrala samhällsinstitutionernas
verksamhet |
 |
kunna bedöma
samhällsordningens legitimitet |
 |
kunna analysera
förhållandet mellan samhället och individen samt den samhälleliga och
politiska verksamheten. |
CENTRALT INNEHÅLL
 |
samhällelig
rättvisa |
 |
individens
rättigheter och skyldigheter, brott och straff |
 |
det berättigade i
samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag,
anarkism och samhälleliga utopier |
 |
politisk
filosofi: grundtankarna i konservatismen, liberalismen och socialismen
samt nutida
samhällsfilosofiska tolkningar av dem |
 |
filosofiska
spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och
uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism |
|